Sandra

Hur ska jag gå hem när allt är såhär? Jag vet 
du kommer att se på mig sådär och säga;

"Vad har du gjort ikväll? Och vad har du bestämt?
Du sa du behövde tid, du hade tid"

Du vet hur allt ska bli nu, allt är sagt, luften är 
ren, allting blir precis som man förväntar sig. 
Du är ett glashus, och jag är en sten, men 
det är du som försöker se igenom mig

Ain't it fun when you're always on the run?
Ain't it fun when your friends despise what you've become?
Ain't it fun when you get so high that you, well you just can't come?
Ain't it fun when you know that you're gonna die young?


Det känns lönlöst att försöka, att lägga ner tid på något som inte ger
något tillbaka, att försöka göra allting rätt när det ändå bara blir fel.
Alla handlingar spelar ingen roll, den egna tanken styr allt, inga ord
kan övertala, bevisa vad som är den verkliga sanningen. Att börja om
på nytt är omöjligt, tiden går inte att göra något åt. Den fortsätter framåt
som om ingenting har hänt. Som om allt bara var bra. Spola tillbaka.

Varningarna spelas upp om och om igen. Lyssna, för fan. Lyssna.

Jag lever i en kuvös, ni vet.
Mitt liv är en skyddad verkstad
för meningslöshet. Mitt liv är en
välfärdsvals. Jag har allt men
jag har ingenting alls.

Jag var så tom & konstig förr.
Det är borta med vinden sen
jag låste min dörr. Här har jag
allt som behagar, på TV ser jag
barn med uppsvällda magar.

Jag ska skratta när det faller sönder,
inga tårar ska fukta mina torra kinder.
Inga svarta kläder, inget flor, jag ska
inte bära svart slips och svarta skor.


Så många hemligheter, saker som blir undanhållna men till vilken anledning?
Att begära ärlighet när man själv inte ger det är falskt, förtroendet har verkligen
försvunnit. Vrider, vänder, synar, det positiva går inte att se längre, bortkastat,
förslösat. Allting snurrar i huvudet, att försöka få grepp om något är omöjligt,
det glider genom fingrarna som vatten. Allt som krävs är ärlighet, inget annat.
Det är inte för mycket begärt om alla ord och handlingar är så sanna som det
sägs. Osäkerheten blir starkare för varje minut som går, det finns för mycket
för huvudet att bortförklara och ursäkta. Det går inte längre. Skriket av frustration
är på väg ut, lusten och viljan att riva, slita växer, det äter upp inifrån tills ett hål
öppnas och det släpps ut. Den välbekanta känslan av att åter igen stänga ute
alla människor och inte lita på någon lockar. Det finns inte ork för det här nu. Noll.


Du spelar nåt slags spel.
Och allting som skulle bli bra.

I still believe in your eyes, I just
don't care what you have done in
your life. Don't leave me waiting
too long, please come by. I still
believe in your eyes, we'll fly away.

Det är svårt att lita på någon. Alla de uppoffringar som krävs av
en själv för att kunna släppa taget, öppna alla de låsta dörrarna
och låta någon se in i ens inre. Vem kan man lita på? Hur många
gånger orkar man bli sviken innan avtrubbningen och känslokylan
är ett faktum? För många gånger har sveken raserat allt, de har
rivit sönder, slitit i stycken, smutsat ner och stampat på den uns
med tillit gentemot andra som har funnits. Det finns inte mycket
kvar nu, en gång till och allting stängs av. Känslokylan sprider sig,
får allting att domna av tills ingenting känns längre, tills hela ens
varelse har blivit en maskin. En kall, tom maskin, utan något hopp
om att en dag kunna smälta och börja om. Ett svek ifrån. Ett.


Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där. Jag vill
inte tänka framåt men är
livrädd att fastna här. Nu
kan det vara för sent att
säga som det är.

Jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt, det är dags att lägga
på, men att stanna känns så rätt.

Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut.

The whole world is my enemy - and I'm a walking target
Two times the devil with all the significance
Dragged and raped for the love of a mob
I can't stay - because I can't be stopped
Eat motherfuckers alive who cross us
I know you're all tired of the same ol' bosses
Let me tell you how it's gonna be
I'm gonna kill anyone who steps up in front of me


Ditt sanna jag har visat sig, ridån har fallit och nu står du där, blottad
för omvärlden att se vem du egentligen är. Hur många lögner har
blivit sagda? Hur många gånger har dina svek lämnat en människa
sårad och övergiven? Varningarna har varit många men de uttalades
för döva öron, för inte skulle det ske? Inte skulle du svika mig? Det
var fel. Förvirrningen och ilskan fräter, tankarna snurrar, det som
jag trodde var sant var egentligen bara en illusion av något du
skapat, en fasad som nu kan ses igenom. Var det värt det? Efter
allt vi har gått igenom tillsammans, så som vi funnits där för varandra.
Det har kastats bort, för vad? Uppmärksamheten? Igen, var det värt det?

Nya band har blivit knutna, jag klipper av mina, riskerna är inte värda att tas.


Tack E, tack för allt du gjort för mig. Tack för alla gånger du funnits där
och för allt stöd. Du vet att jag finns här för dig, på mitt eget sätt.

I have been waiting, all of my life
For you to come along, and make everything alright
My body's shaking, right through my bones
So take me by the hand, please don't leave me here alone
And I wonder if you know just how I feel..

En annan version av sanningen, en annan version av en lögn. Vad
är egentligen sant? Vägen delar på sig, vilken ska följas? Den fylld
med ovisshet och kanske lycka, eller den säkra där det gör ont en
stund men sedan ersätts med något nytt? Minnena bleknar ut, men
känslorna kommer alltid att finnas där, lyckoruset, glädjen, sorgen,
osäkerheten. Allting med en början har ett slut, ett ofrånkomligt slut.

Det hade kunnat bli bra, inga val hade behövts bli gjorda. Men nu är
det försent, alldeles försent. Hur blir det? Det säkra för det osäkra?

Now nothin' can take you away from me,
we've been down that road before but
that's over now, you keep me comin' back
for more. Baby, you're all that I want, when
you're lyin' here in my arms, I'm findin' it
hard to believe, we're in heaven.

Det är så nära nu, så nära. Några dagar, några timmar, några minuter.
Snart har jag dina armar omkring mig igen, dina läppar mot mina, din
hand i min. Ett dygn tillsammans och jag tänker ta tillvara på varenda
sekund av det. Varenda minut ska bli ett minne. Snart är jag där. Snart.


Jag kanske rent av behöver dig.