Sandra

Borde känna något, förutom osäkerheten, vad som helst, men
det gör jag inte. Till största delen. Ibland känns det som ett
slag i magen men det händer inte alltför ofta nu, bara den
där oron över att inte riktigt ha någon kontroll och inte veta
finns där hela tiden. Vetskapen om små saker driver mig till
vansinne, bilder och ord bildar hela scenarier i mitt huvud och
jag kan inte göra något. Det värsta är att det skulle kunna hända
igen och igen utan att jag får veta, till slut skulle det komma
fram och jag skulle stå där mer förödmjukad och sårad än någonsin.
Då vet jag inte vad jag skulle ta mig till, att veta att allting varit
bortkastat, att ha blivit spottad och stampad på fast man gett
allt, fan vad det skulle knäcka mig. Bara tanken på det..

Det borde kännas annorlunda, det borde inte bara vara min
osäkerhet som känns. Men kan inte göra något. Vänta och känna.