Secret loser

Finns det inget annat? Är det verkligen allt? Har verkligen
ingen lust att fara härifrån just nu, inte någonstans. Varje
liten sak drar mig tillbaka till det som jag försöker att inte
tänka på, det som jag bara vill glömma för det sårar fortfarande
lika mycket som det gjorde då. Om inte mer. Kanske det är
dags nu, att låta det vara och gå min väg utan att vända om. 

Det känns mer än vad man kan tro men vissa saker ber man
helt enkelt inte om, det får vara för att undvika onödigheter.
Man får hoppas på att man räcker till som person, utan att
behöva oroa sig för att än en gång hamna på den plats man
kämpat för att komma ifrån. Nu handlar det bara om i vilken
riktning nästa steg tas och vad som kanske borde göras, för
minnet av det kommer alltid att finnas kvar där någonstans.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0