Calling out

But it was only fantasy, the wall
was too high, as you can see.

Efter många långa, ensamma timmar med tankarna
som gnager i huvudet så har jag nog bestämt mig nu.
Och det känns.. Bra, fast samtidigt så jävla dåligt. Det
kunde ha gått, det vet jag, men jag har verkligen inget
hopp kvar, och jag är ledsen. Det räcker med det här nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0