Call me when you're sober

Bra. Tvärvändning. Dåligt. Tillbaka till bra. Mellanting.
Jag har försökt att tänka bort dig på alla sätt, men att
stanna känns så rätt. Jag vill inte tänka framåt men är
livrädd att fastna här, jag vill bara ha en sista chans.


Pendlar fram och tillbaka mellan ovisshet och säkerhet.
Jag vet, har ingen rätt att kräva någonting, att förhoppningar
är rätt meninslöst och att det snart är över. Förmodligen.
Så vad fan. Får ta vad som ges nu och glömma senare.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0