Sandra

Ensam bland tusen människor, en av tusen människor. Den
unike försvann, den likasinnade, den som återspeglade var
bara en fantasi. En illusion skapad ur det tomma mörkret,
skapad för ensamhetens skull och för min egen. Du fanns.

Byter scen och roll, börjar om på nytt någonstans långt borta.
Okänd, ett anonymt ansikte bland tusentals andra, bara en av
alla de andra. Ingen vet, ingen frågar, ingen bryr sig. Existens.
Tiden läker inga sår, minnen gör det.




"Älskling, säg vad du vill ha, glöm den
allvarsamma leken, nu kommer jag tillbaks"