Sandra

En krönika jag skrev nu ikväll.

Musikens påverkan

Det krävs så lite för att fastna, bli totalt uppslukad.
Tre toner, en mening och tillsammans kan de säga
så mycket till lyssnaren. De kan beskriva känslor som
man själv inte riktigt kunde sätta fingret på, de kan riva
upp gamla sår eller fylla en med glädje över minnena man har till dem.

En sång kan beskriva en livshistoria på tre minuter
och med rätt melodi kan det bli en känslomässig resa,
på både gott och ont, för lyssnaren. Vissa sånger klarar
man inte längre av att höra, det finns för många smärtsamma
minnen till dem och vissa kan spelas dag ut och dag in endast
för de glada tankar man får av den. Andra sånger spelas bara
ibland för dessa sånger beskriver bara sådant man
känner för stunden, i nuet.

På något sätt verkar sånger vara skräddarsydda för
speciella tillfällen. Som om låtskrivaren satte sig in i
situationen jag befinner mig i och sedan skriver om det.
Mina tankar och känslor blir beskrivna och nedklottrade
på ett papper, bättre än jag själv någonsin kunnat uttrycka
dem. Man förvånas över precisionen, hur en främmande
person, hundratals mil bort, kan beskriva just mig. Hur jag
tänker och vad jag känner, eller kan det helt enkelt vara så att
jag anpassar mig efter melodin och texten och känner det
som de vill förmedla? Att jag helt enkelt tar över deras känslor?

Många inser inte hur mycket musik kan påverka en
människa, hennes tankar och känslor. Jag har lyckats med att
kunna lyssna på sånger med mina känslor, med själen.
Så som jag vill ha det.