Sandra

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet och allt som vi gjorde den stunden
vill jag göra om, för det ekar i huvudet. Och det blod som
jag trodde var stilla det fick du att rinna, den uppgivna röst
som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria, men det visa sig dagen därpå att
jag hade gjort fel när jag gav dig en gloria. Och den stund
som jag kände som nära var blott alvedon och dom himmelska
ben som jag ville förtära dom gick därifrån

Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den
tanken men själv, själv låg jag tyst i min säng och
så frälst av den farliga branten - jag liksom föll över kanten

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som
skulle bli ditt på nåt vis fryser nu sakta till is
Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat. Jag satt där med mina grön-bruna
ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat

Kom änglar och ta mig till honom och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för honom någon
annanstans. Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis ja det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och här sitter jag, baddar
såren med salt medans allting fryser till is


Men den vackraste stunden i livet var den när du kom