Heartbreak

Se dig om här är din beskärda del, stor
eller liten, trasig eller hel. Blev du stärkt av
allt eller sårad och öm? Vad blir rätt och
vad blir fel när släpper man en dröm?
Se dig om det är här du står, det är en dag
imorgon, det var en dag igår. Det mörknar ute
snart är natten här vad du än förutspår, vem du än är.


En utsträckt hand, trevande, sökande, tar du den? Skulle du
ha modet att öppna de stängda dörrarna, att ta del av kaoset
och trassligheten bakom dem? Att lyssna och förstå? Att stanna
kvar? Fånga mig om jag faller, håll om mig när mörkret tränger på.
Finns där.

Avståndet blir bara större för varje tickande sekund. Ensamhetens
starka klor griper tag, håller fast, sårar. Den river upp gamla sår
och tillfogar nya, den hånar min dumhet, det har gått för långt nu.
Vrider och vänder men det blir ändå fel, kombinationer provas och
förkastas, snart finns det inga fler. Allting glider mellan fingrarna,
omöjligt att få grepp om, försvinner ut i tomheten. Förlorat. Inget
är som det var, inget blev som det var tänkt, broarna bränns ner.



''Du kan väl sakna mig ibland, du
kan väl stirra upp mot stjärnorna
så att vi har nåt gemensamt''

Happiness a la mode

Now here you go again, you say you want your freedom,
well, who am I to keep you down? It's only right that you
should play the way you feel it, but listen carefully to the sound
of your loneliness, like a heartbeat drives you mad in the stillness
of remembering what you had, and what you lost, and what you had.
Oh, thunder only happens when it's raining, players only love you
when they're playing. Say, women, they will come and they will go,
when the rain washes you clean, you'll know. You'll know.



Allteftersom tiden gå så bleknar de bort, minnena, känslorna. Skratten och
tårarna glöms, allting blir till en grå, diffus dimma som aldrig lättar. Den
tränger bort, får en att gå vidare mot nya minnen, att glömma det som varit
och leva i nuet. Förträngning eller självförsvar? Omedveten radering för att
ge plats åt nytt eller ett medvetet sätt för att kunna lämna allting bakom sig
och gå vidare? Ett liv utan minnen är inte värt att levas men att ha för många
som skadar gör livet till en helvetesmarsch, att inte kunna tränga bort de
sårande stunderna får vem som helst att kallna, frysa till is och utan chans
att någonsin kunna smälta igen. Jag vill inte hamna där igen, på gränsen.

Sensitive?

Min älskling har ett hjärta av snö
så skört och vasst som skaren
och det smälter lika lätt som isen i
drinken i glaset som han lämnat i baren.

Vintern ligger hård över sjön
och ljuset varar bara några timmar,
jag ser ut över den vita snön
där månen och stjärnorna glimmar.

Hans gröna ögon gör mig matt,
han säger: "ta aldrig nånting för givet"
och vi pratar om vart vi ska just inatt,
men jag antar att vi menar hela livet.

Mexicola

You can't kill me, cause I'm already inside you.


Du är verkligen tvungen att lägga dig i mitt liv och personerna i det.
Vad är det du försöker göra? Förstöra allting med din destruktivitet
och illvilja? Du förstör bara för dig själv hela jävla tiden, men du
behöver inte dra med mig ner, inte nu när det äntligen börjar gå bra
för mig. Det som händer nu är ingen stor sak, men det kommer att
bli så småning om, för jag vet hur du är. Jag vet vad du gör och jag
känner dig alltför väl för att låta det här passera obemärkt. Fan ta dig
om du förstör nu. Det blir sista gången sårar mig, sista gången du
stampar och spottar på mig, sista jävla gången innan jag försvinner.

Home is where your heart is

I will be coming with you. Tonight, you're all
that I want, you're all I have, you're all I need.
You will be shining on me like a midnight
sun, you're the only one who can set me free.




Jag hatar att sakna
Jag hatar att sakna
Jag hatar att sakna
Jag hatar att sakna
Jag hatar att sakna
Jag hatar att sakna

Förut gick det bra, jag var van vid så lite som möjligt men inte nu längre.
Jag vill bara ha mer, begäret har inget slut, det är större än oändligheten.

Don't know what I am

I ride all alone and can't see the road to nowhere anymore.
And shadows whispers are calling me to forbidden forrests
by the shore, and there he fell deep in the night, one breath
away from heaven's light. And he said - don't cry for me, I'm leaving you.

Vissa sånger spelar en större roll nu, de bär med sig minnen som
aldrig kommer att glömmas, minnen som påminner om en svunnen
tid, minnen som fyller upp det tomma iallafall för en stund. Lycka.


Något fattas fortfarande. Du, du, du.

Black hole

Om du inte kan le när jag dansar ensam 
över ängen, om du tror att jag går när jag
vänder mej om, om dina tårar faller, om
dina tårar faller när jag älskar med livet
då är det inte kärlek, då är det inte kärlek
då är det inte kärlek, då vill du äga mig.


Hopplösheten växer, försöker värja bort den, försöker få den delen av
mig som kämpar att inte ge upp. Inte än. Allting känns som en lögn just
nu, så mycket krävs och inget ges tillbaka, försöken är otaliga, bitterheten
är stor. Ingenting blev som det var tänkt, ingenting liknar bilden jag målat
upp i mina tankar. Ge upp eller försöka en sista, sista gång. En jävla gång.

Om du tror att jag är svag utan dig, då är det inte kärlek, då vill du äga mig.




Quit

So break yourself against my stones and
spit your pity in my soul. You never needed
any help, you sold me out to save yourself.

And I won't listen to your shame. You ran away,
you're all the same. Angels lie to keep control. My
love was punished long ago, if you still care, don't ever
let me know. If you still care, don't ever let me know.


Behöver någon nu, behöver någon som håller min hand, någon
som finns där. Någon som stannar kvar när allting är som mörkast,
när det är så svårt. Det är så nära nu, det sista farvälet. En sista gång.

Jag är på väg härifrån
Jag kan inte förklara
Jag stänger av telefonen
Jag glider ifrån allt
Vad var jag en gång?
Jag förlorar mitt fokus
Vad drömde jag om?

Jag ser mig i spegeln
Det är en dålig dag
Är det henne jag känner?
Är det hon som är jag?

Rör mina händer
Du måste förstå
Jag orkar inte förklara
försök och se det ändå
Det gnager mitt sinne
Det är som overklighet

Jag sa: "Kom älskling vi går"



Snuff

Det var bara skitsnack. Jag borde ha lyssnat, borde ha insett
vad alla andra redan märkt. Falskhet och lögner är allt jag fått.

Ghost behind my eyes

The spiders dancing on the wall, suicide of love we
could have had it all. And it is you, you are the ghost
behind my eyes, I can't see through you, you are the
ghost behind my eyes. The ghost that tells me lies.



Löften, vackra smickrande ord sagda under ett rus från ett onämnbart
substitut river isär det redan så sargade sinnet. Orden som betyder
nämns, de kastas ut utan att egentligen vara menade. De kan inte vara
menade. Det går inte att hantera, allting blir svårare ju längre tiden går.
Att kunna passa in i viss värld, nej det går inte, jag hör inte hemma där.
Jag kan inte vara något som jag inte är, jag kan inte anpassa mig efter
någon annan, jag kan inte. Stegen är tomma, skuggan har lämnat och
kvar finns bara skalet av något som en gång kunde kallas en individ.

Löften och svek?

Walk

Hur ska jag gå hem när allt är såhär? Jag vet 
du kommer att se på mig sådär och säga;

"Vad har du gjort ikväll? Och vad har du bestämt?
Du sa du behövde tid, du hade tid"


Du vet hur allt ska bli nu, allt är sagt, luften är
ren, allting blir precis som man förväntar sig.
Du är ett glashus, och jag är en sten, men
det är du som försöker se igenom mig

Disasterpiece

Ain't it fun when you're always on the run?
Ain't it fun when your friends despise what you've become?
Ain't it fun when you get so high that you, well you just can't come?
Ain't it fun when you know that you're gonna die young?


Det känns lönlöst att försöka, att lägga ner tid på något som inte ger
något tillbaka, att försöka göra allting rätt när det ändå bara blir fel.
Alla handlingar spelar ingen roll, den egna tanken styr allt, inga ord
kan övertala, bevisa vad som är den verkliga sanningen. Att börja om
på nytt är omöjligt, tiden går inte att göra något åt. Den fortsätter framåt
som om ingenting har hänt. Som om allt bara var bra. Spola tillbaka.

Varningarna spelas upp om och om igen. Lyssna, för fan. Lyssna.




Yours to keep

Jag lever i en kuvös, ni vet.
Mitt liv är en skyddad verkstad
för meningslöshet. Mitt liv är en
välfärdsvals. Jag har allt men
jag har ingenting alls.

Jag var så tom & konstig förr.
Det är borta med vinden sen
jag låste min dörr. Här har jag
allt som behagar, på TV ser jag
barn med uppsvällda magar.

Jag ska skratta när det faller sönder,
inga tårar ska fukta mina torra kinder.
Inga svarta kläder, inget flor, jag ska
inte bära svart slips och svarta skor.



Så många hemligheter, saker som blir undanhållna men till vilken anledning?
Att begära ärlighet när man själv inte ger det är falskt, förtroendet har verkligen
försvunnit. Vrider, vänder, synar, det positiva går inte att se längre, bortkastat,
förslösat. Allting snurrar i huvudet, att försöka få grepp om något är omöjligt,
det glider genom fingrarna som vatten. Allt som krävs är ärlighet, inget annat.
Det är inte för mycket begärt om alla ord och handlingar är så sanna som det
sägs. Osäkerheten blir starkare för varje minut som går, det finns för mycket
för huvudet att bortförklara och ursäkta. Det går inte längre. Skriket av frustration
är på väg ut, lusten och viljan att riva, slita växer, det äter upp inifrån tills ett hål
öppnas och det släpps ut. Den välbekanta känslan av att åter igen stänga ute
alla människor och inte lita på någon lockar. Det finns inte ork för det här nu. Noll.


Du spelar nåt slags spel.
Och allting som skulle bli bra.



People are strange

I still believe in your eyes, I just
don't care what you have done in
your life. Don't leave me waiting
too long, please come by. I still
believe in your eyes, we'll fly away.

Det är svårt att lita på någon. Alla de uppoffringar som krävs av
en själv för att kunna släppa taget, öppna alla de låsta dörrarna
och låta någon se in i ens inre. Vem kan man lita på? Hur många
gånger orkar man bli sviken innan avtrubbningen och känslokylan
är ett faktum? För många gånger har sveken raserat allt, de har
rivit sönder, slitit i stycken, smutsat ner och stampat på den uns
med tillit gentemot andra som har funnits. Det finns inte mycket
kvar nu, en gång till och allting stängs av. Känslokylan sprider sig,
får allting att domna av tills ingenting känns längre, tills hela ens
varelse har blivit en maskin. En kall, tom maskin, utan något hopp
om att en dag kunna smälta och börja om. Ett svek ifrån. Ett.


Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där. Jag vill
inte tänka framåt men är
livrädd att fastna här. Nu
kan det vara för sent att
säga som det är.

Jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt, det är dags att lägga
på, men att stanna känns så rätt.

Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut.

Musical porn

The whole world is my enemy - and I'm a walking target
Two times the devil with all the significance
Dragged and raped for the love of a mob
I can't stay - because I can't be stopped
Eat motherfuckers alive who cross us
I know you're all tired of the same ol' bosses
Let me tell you how it's gonna be
I'm gonna kill anyone who steps up in front of me


Ditt sanna jag har visat sig, ridån har fallit och nu står du där, blottad
för omvärlden att se vem du egentligen är. Hur många lögner har
blivit sagda? Hur många gånger har dina svek lämnat en människa
sårad och övergiven? Varningarna har varit många men de uttalades
för döva öron, för inte skulle det ske? Inte skulle du svika mig? Det
var fel. Förvirrningen och ilskan fräter, tankarna snurrar, det som
jag trodde var sant var egentligen bara en illusion av något du
skapat, en fasad som nu kan ses igenom. Var det värt det? Efter
allt vi har gått igenom tillsammans, så som vi funnits där för varandra.
Det har kastats bort, för vad? Uppmärksamheten? Igen, var det värt det?

Nya band har blivit knutna, jag klipper av mina, riskerna är inte värda att tas.



Tack E, tack för allt du gjort för mig. Tack för alla gånger du funnits där
och för allt stöd. Du vet att jag finns här för dig, på mitt eget sätt.

In my mind

I have been waiting, all of my life
For you to come along, and make everything alright
My body's shaking, right through my bones
So take me by the hand, please don't leave me here alone
And I wonder if you know just how I feel..

En annan version av sanningen, en annan version av en lögn. Vad
är egentligen sant? Vägen delar på sig, vilken ska följas? Den fylld
med ovisshet och kanske lycka, eller den säkra där det gör ont en
stund men sedan ersätts med något nytt? Minnena bleknar ut, men
känslorna kommer alltid att finnas där, lyckoruset, glädjen, sorgen,
osäkerheten. Allting med en början har ett slut, ett ofrånkomligt slut.

Det hade kunnat bli bra, inga val hade behövts bli gjorda. Men nu är
det försent, alldeles försent. Hur blir det? Det säkra för det osäkra?

Adult content

Now nothin' can take you away from me,
we've been down that road before but
that's over now, you keep me comin' back
for more. Baby, you're all that I want, when
you're lyin' here in my arms, I'm findin' it
hard to believe, we're in heaven.

Det är så nära nu, så nära. Några dagar, några timmar, några minuter.
Snart har jag dina armar omkring mig igen, dina läppar mot mina, din
hand i min. Ett dygn tillsammans och jag tänker ta tillvara på varenda
sekund av det. Varenda minut ska bli ett minne. Snart är jag där. Snart.


Jag kanske rent av behöver dig.

True colours

HEART - ALONE

I hear the ticking of the clock
I'm lying here, the room's pitch dark
I wonder where you are tonight
No answer on the telephone
And the night goes by so very slow
Oh I hope that it won't end though
Alone

Till now I always got by on my own
I never really cared until I met you
And now it chills me to the bone
How do I get you alone
How do I get you alone

You don't know how long I have wanted
to touch your lips and hold you tight
You don't know how long I have waited
and I was going to tell you tonight
But the secret is still my own
and my love for you is still unknown
Alone

Till now I always got by on my own
I never really cared until I met you
And now it chills me to the bone
How do I get you alone
How do I get you alone
Alone
Alone

Mayhem

Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två.
Du har ett sätt att bara glömma när problemen tränger på,
ett sätt att gömma mig för stormen, när du vill och när du kan,
ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann.

Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för dig, jag räcker
inte fram. Men, du har så svårt att vara ensam så du går till "lilla mig",
men en dag försvinner jag ur dina ögon, som en svår och jobbig grej.


Det går framåt, med små, små steg. Kommer längre ifrån för varje dag.
Det känns lättare och lättare ju fler mil jag lägger bakom mig, ju fler
saker som blir kvarlämnade på vägen. Det går bra nu. Det ordnar sig.

Stupid MF

When you came into my life, it took
my breath away and the world
stopped turnin' round. When you
came into my life It took my breath away.

Shutting down.
För mycket rör sig i huvudet just nu, alla tankar, alla känslor
flyger omkring utan att kunna bli stoppade. Stänger av ett tag
nu, kan inte behärska allting längre, det har blivit för mycket.
För mycket tankar, överanalysationer, känslor och ord. Måste
fokusera på andra saker, tänka bort allting och bara vara i nuet,
låta allting ha sin gång och inte försöka påverka för mycket.


Det finns inget annat val helt enkelt.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0