Sandra

Sweet child in time, you'll see the line
Line that's drawn between good and bad
See the blind man shooting at the world
Bullets flying, ooh taking toll
If you've been bad - Oh Lord I bet you have
And you've not been hit oh by flying lead
You'd better close your eyes, bow your head
Wait for the ricochet


Man blir på ett bättre humör om man återupptäcker
gamla låtar igen. En aning iallafall.

Jag har gjort mitt bästa nu, det finns inget mer som kan göras.
Jag kan bara hoppas på att det givit någonting och vänta så
länge som det behövs. Allting kan bara inte ha försvunnit, det
är tamejfan helt omöjligt och jag tänker inte ge mig. Jag tänker
bara dra mig undan och hoppas på det bästa. Så länge.

Det var så rätt, vi var så rätt. Vi hade våra uppgångar
och fall, men vi hamnade alltid på rätt spår igen. Vi
hittade alltid tillbaka till varandra, tills jag gjorde det
största misstaget i mitt liv och jag ångrar det för varje
sekund som går. Nu är det försent, alldeles försent.

Jag önskar att jag bara kunde vrida tillbaka klockan
och ställa allt tillrätta igen, så som det var menat att
vara. Jag saknar dig, jag saknar oss och jag kan inte
göra ett skit åt det förutom att glömma, gå vidare och
försöka leva. Men det är så tomt, något fattas mig.
Och det är först nu jag insett att det var du, du är den
där delen av mig som fattas, du är den delen som
skulle kunna ställa allt tillrätta igen men du har gått
vidare. Lämnat oss bakom dig och tagit dig framåt
medan jag fastnat kvar i det som var, oförmögen att
röra på mig. Kom tillbaka till mig, kom tillbaka.

Jag förstår inte hur du bara kan ha gått vidare bara
sådär, glömma allt vi hade, våra minnen. Jag kan
inte begripa det, men jag vet att jag måste inse att
det verkligen är över nu. Vi finns inte längre.

And when we walk down the street
The wind sings our name in rebel songs
The sounds of the night should make us anxious
But it's much to late when the fear is gone


Kan det verkligen vara så lätt att glömma,
att bara tränga bort alla minnen, stoppa
undan dem i en mörk vrå i huvudets inre,
förtränga varje fin tanke och ersätta dem
med det negativa och mörka. Ser du mig inte?

Alla bra minnen ersätts av de negativa, de
som man inte riktigt skulle ha tänkt på om
allting var som det var menat att bli.
Stunderna man inte vill minnas för det gör
alldeles för ont att tänkas på. Det tär inom
en, river och sliter, lämnar kroppen i ett
krampaktigt tillstånd, utan en chans att
att värja sig eller ens hinna märka vågen
av smärta som sköljer en. Ser du mig inte?


Tiden läker alla sår? Nej, tiden gör dig avtrubbad,
van, den härdar dig till det yttersta, den bygger
upp ditt fragila försvar igen tills nästa gång.

The grass was greener
The light was brighter
The taste was sweeter
The nights of wonder
With friends surrounded
The dawn mist glowing
The water flowing
The endless river

Forever and ever
"Hey, is that Charlie? yes... Hello Charlie... great"


Orörd mark ligger framför mina fötter. Bakom mig finns de
vingliga spåren från mitt förflutna, snön är upptrampad och
nersmutsad, den är inte vacker längre. Framför mig ligger
den vit och ren, orörd och glittrande, den lockar på mig.

Jag väljer att gå framåt, mot det nya okända, mot nya hål
att falla ned i, mot nya minnen att skapa, mot framtiden.
Jag tänker inte leva kvar i det förflutna längre, jag tänker
leva i nuet och blicka framåt. Jag tänker leva. På riktigt.